KAJA BLEV LÄTT. Konstigt att jag kunde missa den i går, för i dag såg jag kajor överallt. Smådoppingen vid Skeppsholmen såg jag inte i dag heller, trots att jag var på plats bara några minuter efter att några fått se den. Kanske har jag mer tur senare i veckan. Steglits blev den andra arten jag plockade in som ny i dag, så totalt 30 betongarter hittills. Fem arter som andra sett saknar jag nu, men förutom smådoppingen är det arter som går att plocka in under året.
Det blåste en del i dag så det var inte superhärligt att dra omkring inne i stan. Att man framstår som lite annorlunda när man står i en park med kikare om halsen och glor upp i träden bryr jag mig inte så mycket om. Faktiskt tänker jag att det är många andra som verkar ganska kufiga på stan. Typ de ryska och italienska turisterna som driver runt från tidig morgon till sen kväll och plåtar byggnader. Eller hundägarna som går och småpratar med sina jyckar om det ena och det andra. Och han gubben bakom Nationalmuseum, som jag såg när jag letade efter doppingen, som stannade och läste texten på alla elskåp och brevlådor som fanns där längs kajen. Jaja, alla får göra sin grej.
PÅ TAL OM småprat så är det ungefär vad fåglarna håller på med också. Ingen riktig sång från nåt håll. Koltrasthannarna som på somrarna är de som står för det tydligaste soundtracket i stan sitter bara och smågnolar för sig själva. Stenknäckarna knäpper i träden, skatorna kurrar sällskapligt mot varandra och pilfinkarna kan inte sluta snacka om alla frön de hittar. Blåmesar och talgoxar håller möjligen på som de alltid gör, svårt att veta, deras läten försvinner i mängden senare på året. Steglitserna sjunger i och för sig på rätt bra, lägger in lite pruttljud i sången för att det inte ska bli för märkvärdigt. Rödhakar sjunger förresten hela vintern för att markera sina revir. Men det har jag inte hört än. Får bli i helgen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar