Svarthuvad trut är en riktigt fin måsfågel; lite större än gråtrut och den enda av de stora som har en svart luva. Jag fick se en sån här i Israel förra hösten och gillade verkligen dess vackra flykt och coola uppenbarelse. Men truten i Örebro vile inte vara kvar där vid vaken tills vi kom fram. Den hade visat sig på morgonen men dragit åt sydväst, kanske har den tagit sig till Vänern, Vättern eller nån annan sjö neröver.
Några gråtrutar letade sig in till vaken, och speciellt en av dem gjorde att det brusade till i leden. Den kom på en annan kurs än de andra gråtrutarna, gjorde en lov över vaken innan den satte stadig kurs mot sydväst. Många tyckte att den hade ett svart huvud och att det kunde vara den åtråvärda gästen, men bilder tagna på fågeln visade att det var en vanlig gråtrut. Bom, alltså.
DÄREMOT GAV RESAN några årskryss. En hökuggla satt i en tall längs E18 nån mil väster om Örebro, och nere vid trutvaken satt havsörn och i alarna längs ån satt ett gäng grönsiskor. Fler årskryss, till och med Betongkryss, blev det i dag. Målet var först och främst att till slut få den där smådoppingen vid Skeppsholmen, men trots två försök så kammade jag noll (bom nummer två).
Småskrake ropades också ut via sms, men den fick jag inte syn på (bom tre), inte heller brunänderna som skulle finnas vid Preemmacken på Norr Mälarstrand (bom fyra). Brunänderna visade sig till slut vara helt omöjliga, eftersom de vid en närmare titt var viggar. Samma viggar ropades senare på dagen ut som småskrake. Flera bommar på dem, alltså.
Betongkryssen blev i stället ringduva, bofink och havstrut; de två första i Kronobergsparken och truten vid Kastellholmen. 33 arter så långt.
 |
| Fikapaus i väntan på trut. |
 |
| Hökuggla i stället för trut. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar