GICK UPP TILL Gustav Adolfsparken på lunchen, en ganska generös park i Betongens nordöstra hörn mellan Karlavägen och Valhallavägen. På väg dit hörde jag en ovanligt röststark blåmes, ti ti ti to to to närmast skrek den ut när den kom cyklande uppför Banérgatan. Men det var ingen blåmes, det var cykeln själv som gnisslade och gnall. Osmort tramphus, kanske, om cyklar nu har tramphus.
Strax därefter hörde jag nån sorts storfink, men när den svängde in på Karlavägen så förstod jag att det var en gammal bil med ett akustiskt problem, fläktremmen kanske. Men väl inne i parken fick jag höra fink på riktigt, högt över träden kom en flock fåglar som lät som domherrar och när jag kommit fram till platsen där jag fick för mig att de hade satt sig så såg jag också att det var domherrer. Först såg jag två honor och en hane, sen visade sig ytterligare en hona och en hane, och när de lyfte för att byta träd såg jag att det var sju exemplar av en av storskogens finaste fåglar som hade gjort en repa till stan.
TALGOXAR, BLÅMESAR, PILFINKAR, koltrastar, skator och en kråka var också ute på lunch. En nötväcka också. Och just som jag tänkte tanken att det borde kunna dyka upp en trädkrypare så var det en som pilade uppför ett träd alldeles intill. När den flög till ett träd en bit bort så dök det upp ytterligare en, strax flög den bort till sin polare.
Bara minus en grad men ändå ganska kallt, gjorde att leverbiffen smakade extra gott. Och en extra fin avslutning på lunchskådningen blev det när jag på väg ner längs Narvavägen såg gänget med stjärtmesar komma flygande från träd till träd i riktning Karlaplan. Troligen är det samma stjärtar som jag upptäckte runt fontänen den 6 december förra året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar