söndag 11 maj 2014

Mongolpiplärka (?) vid Sandemar

(Uppdatering: Det lutar nu mer och mer åt att fågeln som sågs vid Sandemar är en större piplärka och inte en mongolpiplärka. Formen på de svarta fälten på de mellersta täckarna är spetsig och talar för större, liksom ögonbrynsstreck och teckningen på stjärtpennor. Fågeln kommer att studeras mer av Rk (raritetskommittén) men svar därifrån kommer tidigast om ett knappt år. Alltså blev det inget nytt Sverigekryss för mig, men jag låter texten stå kvar i sin ursprungliga form ändå.)

MOTTOG EN FÖDELSEDAGSPRESENT i går som innebar supermiddag och supernatt på Grand Hôtel i Stockholm. Visst hade det varit kul att åka till Kvismaren och försöka få syn på orientseglaren som hade upptäckts där, men så här i retrospektiv så är jag supernöjd med supernatten. Tur då att jag kunde stilla krysslusten med en mongolpiplärka i dag. Kryss 316 på Sverigelistan.

Nånstans mellan sista drinken och den sena frukosten på rummet såg jag i displayen på telefonen att nån sett en avvikande piplärka i Sandemar. Batteritorsk gjorde att jag inte kunde kolla upp larmet grundligare förrän jag kom hem. Då visade det sig att misstankarna gick mot mongolpiplärka, en art som jag inte sett. Ett larm under tidig eftermiddag visade att den fortfarande var på plats, så jag trotsade tröttheten och tog bilen mot Sandemar.

SKÅDARE JAG MÖTTE på väg ner till fågeltornet sa att piplärkan visserligen såg mongolig ut, men att den var på alldeles för långt håll för att kunna göra några säkrare utlåtanden kring arttillhörigheten. När jag fick upp kikaren i tornet hade den flugit närmare och kunde ses på kanske 80 meter. Eftersom jag aldrig sett en mongolpiplärka så hade jag bara det jag läst i Fågelguiden att gå på, men det kändes att det inte var en större piplärka, som jag sett vid ett tillfälle tidigare.

Den större piplärkan känns stor när man ser den, dessutom har den en ljus undersida. Piplärkan vid Sandemar kändes inte stor alls, trots att den hör till de ”större piplärkorna”, och undersidan var snarare beige, till och med åt det lite röda hållet.Till skillnad från vanliga piplärkor som trädpip och ängspip var den också i det närmaste ostreckad, jag fick lite stenskvättekänsla nästan. Folk med bättre koll än jag blev senare på dagen helt säkra på att den var en mongol som sprang runt på gräset närmast vattnet. Tack för folk med bättre koll.

Jag stannade inte länge vid Sandemar, men kunde konstatera att jag såg årets första gulärlor där, liksom årets första fågelungar. Det var tofsviporna som redan fått ut en kull, och samma sak hade några kanadagäss lyckats med. Livet går vidare.

4 kommentarer:

  1. Jag hade den också på 80m. Från skogskanten. Den var inte stor och högrest. Orange färgton som övergick i brungrått på buken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt intryck också. Men i en videosnutt publicerad på Facebooksidan Artbestämning av fåglar verkar den gängse uppfattningen vara att den rör sig som en större pip. Och bildanalyser hävdar att bland annat huvudteckningen gör den till klar större pip. Man får väl ge sig till slut, men för mig var det aldrig en större pip under obsen.

      Radera
  2. Hej. Jag har varit in och tittat en del på din blogg Pederträ. Jag såg där att du använde dig av linolja för behandling av köksredskap. Jag har själv precis börjat tälja mig bruksföremål och var nyfiken på om det är rå eller kokt linolja du använt dig av? Jag är helt grön på området och är tacksam för tips :)

    SvaraRadera
  3. Hej Anjo, jag har använt kallpressad rå linolja från Nacka byggnadsvård. Fördelen med just den typen är att det inte är några tillsatser i den och att den tack vare det lämpar sig för användning till tex köksprylar. Att den är kallpressad medför också att det kan ta lite längre tid innan den härdar, men inte så väldigt mycket längre tid. Jag har legat lågt med snidandet ett tag och har inte allt färskt i huvudet, men tror att just den här flaska gick att köpa på en butik som pysslade med just byggnadsvård.

    SvaraRadera