Ökenstenskvätta i Trosa

BARA SJU MIL enkel resa i dag, till Trosa. En gråhuvad sparv har dykt upp på Utlängan i Blekinge, Gotland har en möjlig rubinnäktergal och på Öland har bergstaigasångare, ökenstenskvätta och svartstrupig järnsparv dykt upp på ett och samma ställe det senaste dygnet, på Stenåsabadet. Bra läge alltså, och vi uppe i norr fick oss också en släng av sleven när en ökenstenskvätta upptäcktes där i går. Åkte dit i morse, mitt kryss nummer 306.

Jag var på plats strax efter åtta och jag var långt ifrån först. Faktiskt så mötte jag en gubbe som cyklandes var på väg därifrån när jag kom. Behändigt nog uppehöll sig den här skvättan intill en asfalterad byväg och var lätt att se. Igenkänningstecken var inte minst att det här var den enda fågeln på plats som käkade insekter, och förstås att den såg ut som en stenskvätta – med den skillnaden att det svarta på stjärten sträcker sig upp till de övre stjärttäckarna. Andra skillnader finns också förstås.

ÖKENSTENSKVÄTTAN HÄCKAR I Sahara och borde väl övervintra nånstans i de trakterna också. Men den här honan har alltså tänkt annorlunda i år. Såna här felflygningar gör ju att skådningen får en liten extra glans, men för fågeln i sig så innebär det mest troligt middag hos en sparvhök – då som maträtt – eller ihjälfrysning.

Men det anade förstås inte Trosaskvättan, faktum är att den såg väldigt pigg och glad ut, nyfiken på folket som stod och tittade på den och närmast smickrad av övrig publik på plats i form av pilfinkar och blåmesar. Från uppställda pinnar spanade den efter insekter och drog snabbt i väg och snappade åt sig dem med jämna mellanrum. En glädjens dag.

Haha, rolig form när den gör sin morgontoalett.

Tihi, ser lite söt ut i sin nyfikenhet.