KLASSISK SKÅDARMARK I DAG, soffan därhemma. Inte många vårtecken därifrån så här långt, förutom att skatorna har dragit omkring i stora gäng den senaste tiden. Och så lite sång och snack med vårröster från talgoxar och blåmesar.
Men så satte sig nåt bekant på grannhusets takantenn, en ringduva i all sin prakt. Det är nåt med ringduvor som gör att man gillar att se dem när de är vårtecken, annars inte så mycket. Det kanske är orättvist, alla fåglar är ju ett slags mirakel, men jag är inte ringduvornas största fan.
Just den som satte sig på antennen fick jag dock lite respekt för, för den fågel som redan satt på antennen var en sparvhök. Ringduvan var bra mycket större än höken och behövde bara hytta lite med vingarna så fick den antennen för sig själv, det såg ut som när någon ska tuffa sig lite för en annan, skjuter fram bröstet och knyter nävarna. Höken gled därifrån och ringduvan sitter kvar där än.
TILLÄGG, EN TIMME senare: Fick finbesök till den andra antennen, en stor jäkla korp. Har ju sett korp i den här trakten tidigare, men har nog inte haft nån sittande på antennen. Till skillnad från ringduva är korp en fågel som jag inte kan få nog av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar