Jag misstänkte att det inte skulle bli så mycket sträckskådning, utan mer en avbockning av de stationära fåglarna. Men redan första halvtimmen, med start 9.15, kom en ensam sädesärla – och de borde ju vara på väg söderut nu. I övrigt blev det de förväntade: blåmes, kråka, ringduva, tamduva, talgoxe, björktrast, skata, gråsparv och silltrut.
DET ANDRA PASSET liknade det första, så när som på att en grönfink dök upp och att sädesärla uteblev. Men tio arter igen, alltså. Nästa pass plussade på med korp, nötskrika och större hackspett, men eftersom tre andra arter inte visade sig så noterades tio igen.
Kring halv två gick jag ut för fjärde gången och såg två ormvråkar snurra i den lilla termik som fanns. De tillsammans med en stationär sparvhök och en gråtrut gjorde att trenden bröts med elva arter under en halvtimme. En dryg timme senare var jag ute igen och noterade tio arter, den här gången var kaja ny.
KLOCKAN 17 VAR det dags för en ny tiorunda. Konstigt var att gråsparv ofta uteblev, till exempel den här gången. Kvart över sex gick jag ut för sista gången och fick bekräftat att det kunde vara riktigt tungt att få ihop tio arter igen. Men så studsade det till med kajor, en sparvhök och fem sädesärlor som lustigt nog drog norrut. Efter ett tag såg jag hur fem sädesärlor gick söderut, kan ju ha varit de norrgående som ångrade sig efter en koll i almanackan.
Precis när jag skulle stänga och konstatera att det blev tio arter även den sista halvtimmen, hörde jag några knäppanden från parken nedanför. Rödhake. Den blev dagens sista art, den 19:e.
 |
| Protokoll och kaffe, som det ska vara. |
 |
| Hackspetten testade antennens hållfasthet. |
 |
| Sparvhöken på en annan antenn, satt mest och spanade. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar