Praktejder vid Örudden

I GÅR VAR en dag som jag inte hade tänkt skåda. Men ett larm om en 2k praktejder (andra kalenderåret, ej vuxen och helt utfärgad) från Örudden gjorde att jag planerade om och åkte dit för att möjligen få ett nytt livskryss. Det gick rätt bra. Att det inte gick helt och hållet bra får skyllas på att fågeln låg långt ut och att solen stod så att det inte avslöjades så mycket färger. Men ungefär så här gick det till:

Jag kom fram till Örudden och var helt själv där. Eftersom jag inte har nån koll på vad småörna söderut heter så började jag inte vid Rökohäll, där fågeln hade setts tidigare på morgonen. Jag spanade av stora mängder ejder västerut i minst en timme innan jag började checka av södre sidan. Där fastnade jag på en fågel som avvek från de andra ejdrarna på grund av att den trots att den hade mörk kropp och mörkt huvud hade vitt bröst – ejderhonorna intill hade ju inte vitt bröst. 

Fågeln flöt långsamt västerut genom ejderflocken och jag la märke till att den var snäppet mindre än de andra fåglarna. Vid ett par tillfällen lyfte den på kroppen och viftade på vingarna, vingundersidorna var i stort sett mörka. Fågeln hade hittills legat med bröstet snett emot mig och utan att se några färger anade jag en ljus näbb, klenare än ejdrarnas. När den vreds så att den låg med sidan mot mig såg jag först ett gråaktigt huvud och till slut också ett utbuktande pannparti. Då ropade jag till för mig själv. Yes, sa jag.

Strax därefter dök fågeln och trots att jag bevakade området såg jag den inte komma upp till ytan igen. Ett större uppflog minuter senare rörde till allt också, och när solen ställde sig ännu sämre till var det bara att ge upp en återupptäckt. Däremot sågs lite annat på platsen, som massor av alfågel, minst ett par småskrake, en spillkråka, ett par större korsnäbb, och årets första större strandpipare.

MEDAN JAG STOD på Örudden rapporterades den vitvingade truten inifrån Södermalm igen, så jag styrde in mot Lilla Blecktornsparken när jag närmade mig stan. Och där stod den. Lite konstigt att se en sån raritet i en park intill Ringvägen. Dessutom tyckte jag inte att den verkade helt frisk, den flyttade knappt på sig när folk gick förbi på nån meters avstånd. Men den kunde i alla fall flyga därifrån lite senare och i morse hade den setts på samma ställe igen.

Vitvingad trut blev såklart ett bra kryss på Betonglistan. Listan fick nya tillskott i morse då först en sädesärla hördes på Skinnarviksberget och sen sågs en rörhöna vid Karlbergskanalen. Slitet lönar sig, nu är jag tvåa på listan igen.

Svajande skata på Skinnarviksberget.

Skön arbetsmiljö på Örudden, Torö.

Vitvingade truten i Lilla Blecktornsparken.

En rätt utfrätt bild på truten.

Dagsfärsk ställning finns på hemsidan.