tisdag 14 maj 2013

Fyra nya

SENASTE VECKAN HAR gått via Åre, Solna, Öland och Ledskär. Flera mil i bil och rätt mycket skådning har det blivit. På vägen har jag dessutom sett fåglar jag aldrig sett förut, nya kryss alltså. I nummerordning: 289. Rödhalsad gås. 290. Pungmes. 291. Dubbelbeckasin. 292. Amerikansk tundrapipare.

Uppe i Åre blev det inga nya kryss, men när jag tog en tidig morgontur på vägen mot Huså fick jag se ett par andra grejer för första gången. Först hamnade jag mitt i ett orrspel på vägen, en tupp gjorde sig fin med uppspärrad stjärt för ett par hönor. Bara hundra meter längre fram på vägen såg jag fler hönsfåglar, större varianter. Jodå, det var tjäderhönor och en tupp dök också upp, spelande på samma sätt som orren. Jag rullade långsamt fram till tjädrarna och tuppen fortsatte klucka. När han såg ut att vilja utmana bilen i en tuppfajt drog jag vidare, jag hade inte haft en chans. Längre upp på vägen gick jag ut på en skoterled och fick se både lavskrika och hökuggla. Två lavskrikor jobbade rätt hårt på att få hökugglan att dra därifrån, men de verkade nöja sig med att få upp ugglan i en gran lite längre ut på myren.

I ÅRE LÅG förstås en del snö kvar, men det var ingen tvekan om att det var vår; snöfria ängar med storspovar är om inte annat ett bra tecken. På väg söderut förändrades inte det visuella så himla mycket, det var väl först i Uppland som lövsprickningen hade kommit i gång förra veckan. När jag kommit hem packade jag om för några dagar på Öland och somnade in redan halv nio.

Dagen efter vaknade jag och såg att nån hade sett en rödhalsad gås tillsammans med vitkindade gäss ute på Lidingö. Eftersom piggheten återvänt och en rödhalsad gås funnits på önskelistan ett bra tag så var det bara på med paltorna och dra. Ute vid Elfviks gård stod hela flocken med den rödhalsade, rödkindade och svart- och vitmönstrade lilla gåsen från norr mitt i. Bara att avnjuta.

EFTER DET KUNDE resan mot Öland börja. Eftersom jag slapp köra så användes transportsträckan ner till Ölandsbron som vila, men väl på Ölandsbron knäpptes sinnen på igen för väl på andra sidan ska varenda fågel med på Ölandslistan. Det började bra med röd glada och ortolansparv norr om bron och vid Stenåsas camping plockades en brandkronad kungsfågel in.

Resten av helgen är som ett töcken. Fågel på fågel räknades in och bland dem alltså en pungmes vid Albrunna kalkbrott (en drömfågel även det) och dubbelbeckasin en kväll intill fyrvägen i höjd med Kungsstenarna. Dubbelbecken hörde vi bara, de verkar provspela på resan upp mot norr. Lätet beskrivs som pingisbollar som studsar, men jag tyckte mer att det liknade blöta elektriska urladdningar i stil med såna man hörde i fysiksalen i plugget. Hur som helst, jäkligt kul.

EN AMERIKANSK TUNDRAPIPARE rapporterades när vi hade börjat åka hemåt i söndags. Intensivt slitande på Öland gjorde dock att jag inte ens tänkte på att åka 15 mil till norr om Tierp när jag kom hem urlakad på söndagskvällen. Men på måndagen kändes det inte för långt för att få in en amerikan i sommardräkt. Jag jobbade fram till fyra och satte mig sen i bilen. Framme vid åkerlappen nära Ledskärsområdet var det lätt att hitta kryssfågeln bland ljungpiparna. Det vita går längre bak i nacken och slutar högre upp på kroppen jämfört med ljungpiparna, ovansidan är mörkare. Fyra fina på en vecka alltså, och våren har bara börjat.

Rödhalsade gåsen ute på Lidingö.
Måstebilden på fyrvägen och Långe Jan i Ottenby.
Sjukt många vitikindade gäss i motljus.
En trött farbror bara, jag kollade att han andades.
Nära till allt.
Taskig bild på amerikansk tundrapipare och plöjd åker.
En svan som sover i en balansakt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar