måndag 16 juli 2012

Från Laxviken till Handöl

HAMNADE I MORSANS HEMBY Laxviken i förra veckan, som av de som bor här kallas världens vackraste by. Visst är det vackert här – Hotagssjön, skogen, fjällen och de vackra gårdarna längs grusvägen. Men som så ofta med svenska byar så är känslan att man är på plats 50 år för sent, man har missat bensinmacken i backen, de två Ica-affärerna, Konsum, de små lantbruken, hotellet, Posten och allt det där andra som fanns här och gjorde byn till ett riktigt samhälle. Nu finns minnena av det.

I fjol fanns det också mängder av tornfalkar här, på flera håll fanns lyckade häckningar. Vi hade en i en gran vid stugan, fyra ungar föddes upp där under sommaren. Konstigt att det i år är nästan helt tomt, en ensam tornfalk som jagade över några ängar i västra delen av byn är allt jag sett. Jag fick också se en bivråk som gled över grantopparna väster om Ålåsen. Det sägs vara lite sork och lämmel i år, det förklarar förstås att det är färre rovfåglar.

SEN I GÅR ÄR JAG I HANDÖL, en by strax öster om Storlien (och några mil väster om Åre). Under en vecka ska jag vara med på ringmärkning. Under första rundan i morse satte vi ringar på totalt 52 fåglar, de vanligaste arterna var härmsångare, grönsiska och lövsångare; blåmes, talgoxe, rödvingetrast, björktrast, järnsparv och grå flugsnappare passerade också förbi våra händer. Jag kan tänka mig att nästa text handlar mer om märkningen i Handöl.

Fiske i Lilltjärn ovanför Laxsjö. Morkullor 
flög omkring ovanför oss medan vi fiskade.


Busksvätta efter vägen mot Ålåsen.
INSPELNING: Buskskvättans varningsläte.

Drillsnäppa som bestämde sig för att sätta 
sig och gnälla i en tall intill Hotagsströmmen.

Myrmark är nog ett av de finaste landskapen som finns,
just det här ligger ovanför Stora Foskvattnet.
Skruvat och knotigt.
Fyra storlommar på Västra Harvattnet.
En strömstare i Hotagsströmmen.
Och mitt på torrakan sitter det en varfågel. 
De var fyra till strax innan jag tryckte av bilden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar