Svartbent strandpipare i Hjälstaviken

MITT UPPLÄGG OM ATT SE fler fågelarter än dagar som gått på året kommer inom kort att bli svårt att följa. Jag har nu prickat av 229 arter, vilket gör att den 16 augusti i nuläget är dagen allt tar slut. Visst kan jag putta in några ytterligare fåglar till dess, men de flesta av de vanliga har jag redan sett. Hoppet står till överraskningar (som ormörnen i går), vild jakt på säkra arter på andra håll i landet (ripor och sånt i norr till exempel) eller att kallt vänta in flyttande vadare som nu börjar strömma ner över landet.

I går fick jag ju både kustpipare och myrspov när de sträckte över Berga ängar nära Sorunda i Sörmland. Jag såg de arterna i dag också när jag åkte till Hjälstaviken för att kolla in den där svartbenta strandpiparen som rapporterades redan i går. Det gick bra, piparen var kvar och verkade ha det ganska bra trots att den flugit fel (finns normalt i södra och sydöstra Europa).

En kille i tornet upplyste mig om att det bara var fjärde gången arten setts i Uppland, så den är alltså himla ovanlig i de här krokarna. När jag har sett den tidigare har det varit på vårarna på Öland, där brukar nåt enstaka exemplar traska runt bredvid fyrvägen ner mot Ottenby.

Not: Upptäckte att jag inte hade skrivit in blåhaken jag såg ute på Måssten i maj. Nu är den inne och jag fick en dag till.

Myrspov.

Och så den svartbenta strandpiparen. 
På långt håll blir bilderna jag tar med 
telefonen genom kikaren inte så jäkla bra...