Proppen kvar

DET PRATADES OM ”proppen ur” inför den här dagen. I stället var det ”locket på”. Värme söderut skulle göra att fåglarna skulle våga sig norrut på allvar, men av det såg vi inget av till en början. I stället kändes det riktigt kallt när jag gick upp på Skinnarviksberget klockan sex i morse och ett tungt molntäcke slickade skorstenar och kyrktuppar.

En fasan brölade till från bergskanten och tre bergfinkar rastade i ett träd, så det startade inte helt uselt ändå. En yrvaken ormvråk snurrade vid DN-skrapan och några enstaka sädesärlor guppade också förbi. Minst en gulsparv tog sig också norrut över oss, men det är tydligt att proppen inte är helt ur. Och trots att det var några plusgrader så frös jag som bara fanken, och då hade jag ändå lika mycket kläder på mig som jag hade när det var 15 minus i vintras.

Lite värmande var ändå att en domherrehona satte sig för att tuta lite framför oss och att tre dubbeltrastar också valde att gå mot norr via Skinnarviksberget. Morgonens höjdare blev annars en hane brun kärrhök som i höjd med Högalidskyrkans dubbeltorn gjorde några snurrar i de låga molnen.

Stockholm från berget i morse. Grått och kallt.

Samma vy mitt på dagen. Lite soligare.